måndag 21 november 2011

Att peka åt ett annat håll än dit piskar manar.


Idag kan vi läsa om att Morgan Johansson m.fl i programkommissionen presenterar ett skarpt förslag om 6 timmars arbetsdag för föräldrar. Det är klart att man är överraskad och glad.

När jag började blogga för några år sedan, kring 2006, så var ett av de första politiska förslagen jag drev, tanken om en 6 timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar. Det skulle ersätta det lapptäcke av barnledigt, föräldrapenning och vårdnadsbidrag som systemet byggde på. Jag kunde också peka på att det inte skulle behöva kosta så mycket som man skulle tro. Mina argument byggde på den egna föräldraerfarenheten, när jag och min sambo bestämde att ge oss själva 6-timmars dag. Jag gick på jobb kl 7 och var färdig kl 13 och hämtade på dagis, min sambo jobbade 10-16 och lämnade på dagis. På det sättet fick vi tid för varandra, vi fick kvalitetstid med barnet utan att hon gick miste om den viktiga tiden på dagis.

Gudarna ska veta att jag fick stryk av många socialdemokrater för mitt förslag. Arbetstidsförkortning var krav för feminister och drömmare. Det var flera arbetade timmar som skulle till för att säkra välfärden. Och de som inte fördömde, de höll tyst, av ointresse eller bara lydnad vete tusan. Men jag tyckte nog att jag hade rätt och stod på mig, senast ljumt motttaget i kommentarsfältet hos Lena Sommestad. Idag ansluter hon sig till tankarna om en förkortad arbetstid.


Nu känns det som att det är riktigt att fortsätta var kritiker av en politik som man inte tror på. Att peka åt ett annat håll än den politik som väljarna två val i rad har givit underkänt.

Jag säger inte att det här förslaget inte hade kommit till ändå, men ingen kan påstå att kravet varit någon stormvind i partiet direkt, så lite har det väl betytt att man stått på sig. Och det förtjänar att stryka under i en tid då det från många håll hävdas att tystnad och inrättning i ledet är den främsta plikten för en riktig socialdemokrat.

En lång näsa a la Northug får man lust att räcka. Men det gör jag ju inte, väluppfostrad som jag är. :)


Peter Andersson skriver om rörelsen och målet, Johan Westerholm om att vara sosse, Peter Högberg vill stöka mer.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Inga kommentarer: